För dåligt

Helt enkelt, Luleås form för tillfället, visst några skador men självförtroendet är som bortblåst, 2 raka hemmaförsluster och 4 mål gjorda på 70 skott, man pepprar motståndarmålvkterna å sen släpper man till kontringar, finns inte myycket som tyder på en vändning mot Frölunda borta ikväll.

Derby på fredag mot Nordmarken hemma, då gäller det å inte släppa till kontringar till bröderna Allan å Kim, 3 poäng vore lämpligt.

Helena Jonsson imponerar å det grövsta i skidkyttets säsongsinledning!!!

Söndagens höjdpunkt var ju givietvis vinterstudions nostalgitripp med Wassberg, vilken ren njutning det var att få se OS femmilen från Sarajevo när han spöa Svan. Det var på den tiden längdskidåkningen var som intressantast, Sverige ägde och hade någon IDIOT nämnt mass start hade Wassberg förmodligen kört en stav i halsen på denna sabotör. Nu är längdskidåkningssporten helt förstörd för oss i TV soffan, och då menar jag oss som satt med block och penna och antecknade samtliga mellantider och jämförde trender i loppen, helt enkelt sådant man ägnade helgerna åt i mitten på 80-talet mellan alla tävlingarna man var iväg på själv.

Kan ju nämna att min egen karriär gick i väggen 90 tror jag, var bättre tränad än någonsin på lägret i december minns jag, vi var i Idre och körde 2 rejäla pass om dagen och det kändes som man bara flöt fram hela veckan, obeskrivlig känsla! Sen gjorde jag det fatala misstaget att åka en tävling i Norge runt nyår med bihåleinflammation, resten av vintern kändes det som jag stod still på skidorna, blev frånåkt av allt och alla.
Skidåkningen var rolig även om det var hård press, föräldrar som var hyperintresserade och vi åkte över halva Sverige och Norge för att jaga snö och tävlingar. Med föräldrer menar jag samtliga inom Skogarnas verksamhet som stod sin absoluta höjdpunkt. Bröderna Fogelberg, Christian Nilsson, Pål Nilsson, bröderna Nytomt, bröderna Gustavsson, Rikard Karlsson, helt enkelt ett gäng duktiga skidåkare. Sen tränade vi faktiskt rejält måste jag säga, irritationen över att någon yngre gnäller när vi kör lite fys med laget nuförtiden med laget i typ fem minuter har man inte mycket förståelse för om man säger så. När vi skidåkare körde gick det inte att kliva åt sidan och skylla på nånting när man va mitt ute i skogen, det var bara att kriga sig vidare till slutdestinationen för löppasset anfört av Börje Nilsson eller Jan Fogelberg om vi inte körde själva.

Fan nu blev man nästan sugen på att leta fram längdskidorna IFALL det skulle komma snö som ligger kvar några dagar. Förmodligen skulle man med dagens form få ringa ambulanshelikopter, haha.

Ciao

Kommentarer
Postat av: Boström

Ja, vi i SK Skogarna var före vår tid, somliga träningsmetoder har inte ens upptäckts av eliten ännu. Jag minns ett fyspass på Skutboudden där vi blandade "hästlöpning" i Rita Ranströms regi, med någon form av styrka med Lasse Nytomt.

"Skritta på nu allesammans."

"Nu ska i göre kôlmasken pôjker..."



Bra inlägg Rog!

2009-12-09 @ 08:26:04
Postat av: L-O

Chrille har berättat en del om skogarna tiden när vi varit ute på långpass (pratpass). Jäkligt kul att läsa om det här.

2009-12-09 @ 13:36:50
Postat av: Berra

En kall tack ;)

2009-12-09 @ 14:42:52
Postat av: Diffarn

Bra skrivet Roger. det där med bortskämdheten skriver jag unner på, ja du vet väl själv. en har misslyckes som förälder helt enkelt inom visse segment. ha,ha å ha å ha ska di ha nuförtin, en annan feck va gla om en hade lim te pingisracketet....hehe. Vilken nivå åkte du skidor på ? låter rejält. Ni tar nordmarken !



Undrer vad Wassbergs farsa å morsa hade för metod ?

Postat av: Rog

Boström: Jo de testades väl en del kanske, men ledarna va inte trångsynta å just därför var vi värmlands bästa klubb på skate när det slog igenom.



L-O: Perry de, Nilsson fick slita hårt ibland för å hänga med oss äldre men han blev bra stönig oxå!



Berra: Jo de, grattis.



Dif: Wassberg tillbringade inte sin ungdom framför datorn iaf hehe, det roliga är att Wassberg var en medelmåtta fram till 18 års åldern och Benny Kohlberg slog igenom som 23 åring, först då han började satsa rejält och det gick skapligt.

Mmm ja du nivån var väl mellan 5-10 i värmland i min åldersgrupp, men det var stenhård konkurrens med Björn Beckius som suverän och sen va det tight bakom. Det tuffaste jag upplevt var ett läger i Borlänge med Torgny Mogren, Tomas Eriksson med flera som ledare. Sov breve Mattias Fredriksson den veckan så de får väl bli min största skidframgång haha

2009-12-09 @ 23:01:19
Postat av: Berra

Ser fram emot nästa heta lista.. Den ä sköj. Och mera helgens floorball.. Keep up the good skriving!

2009-12-10 @ 15:08:13
Postat av: L-O

Ja, det var bra för han blev ruskigt hård. Nilsson är fan en som inte fått de framgångar han förtjänat. Fy fan vilken kapacitet den mannen har. Nog för att han åkt bra ibland men han har kapacitet till mer. Kommer ihåg när det var "väggen rakt upp" i sälen på påsk för några år sedan och han var först upp till toppen före landslagsskidåkare och andra bra skidåkare från Dalarna och då hade han ändå varit sjuk hela säsongen...

2009-12-10 @ 16:20:04
Postat av: Martin Fogelberg

Ja det var härliga tider! Banan i Sysslebäck minns man för att det var hemska utförslöpor mellan granstammarna! Hovfjällsloppet med gemensam start som sista tävling för säsongen var en klassiker.

SK Skogarna var större än Arvika IS både när vi pratar om antalet utövare och framgångar. Under några år bör tilläggas.Tidigare på 80-talet var Gunnarskog grymma, med Mattias Matsson,Christian Jonsson,Tommy Andersson mfl. Hälften av de startande på allianstävlingarna kom nästan från GIK.

Har de någon skidåkare nuförtiden?

Många ggr var man också först på skidtävling för att på kvällen åka på stryk i Brunskogs HC:s tröja. Kallstarterna på serietävlingarna i Mangskog skulle sluta med en hjärtinfarkt nu. Men då funkade det.

2009-12-11 @ 00:07:03
Postat av: H.ja

2009-12-11 @ 22:57:46
Postat av: Bobo

Hmmm, jag är inte nämnd som en av de stora i längdspåret? Nej, du har så rätt, det enda jag kommer ihåg är min första(?) start med Beckius 30 sekunder efter mig. Han kom ikapp mig efter max 200 meter och skrek ur spår. Jag visste inte riktigt vad han menade och blev så nervös så jag ramlade och han höll på att köra över mig. En framgångssaga som fick ett plötsligt slut ;-)

2009-12-20 @ 08:49:02
Postat av: Rog

Haha, klockren den Björn. Nej du hade väl mer framgång i bollsporterna, ser inte riktigt några Wassberg drag i din kropp. Minns tillbaka på allar härliga bandymatcher på Vikenevika såhär i vintertider, visst blåa tår ibland men jäkligt kul.

2009-12-20 @ 20:19:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0